Jag vill inte inse det
Det är kört, Ebba. Det är slut, över, finito. Du får honom inte. Så enkelt är det. Det är inte du som kommer bli den som gör honom lycklig, du har förstört det.
Jag är så naiv! Jag vill inte inse, jag vill inte tro på det! Jag vill tro på kärleken och på att det kommer bli bra! Jag vill för en gångs skull få bevis på att det faktiskt kan funka! Men nej, det funkar helt enkelt inte med mig...
Nähepp... Så var det med den drömmen...
Förstår ni nu varför jag inte vågar drömma? Varför jag inte vågar tro och älska? Varför jag inte vågar säga att det ordnar sig och att det blir bra? För det blir inte det!
Jag har precis dödat kärleken och dessutom vart naiv nog att tro att jag kan göra allt helt igen, bara jag ger det lite tid och tar det hela steg för steg...
Åååååh, komplicerade jävla liv-helvete!
Vad gör jag nu då? Ut och raggar? Nej för i helvete heller, inte ut på den jävla köttmarknaden igen, jag vill ju inte ha nån annan... Ut och super? Nej, för då kan jag ju inte plugga och då blir det bara ännu värre! vad återstår då?
Inte så jävla mycket förutom att bita ihop, försöka visa kärlek ändå, älska fastän det gör ont så in åt helvete!
Jag vägrar att gräva ner mig i det här! Men jag vägrar också att stänga av mina känslor, jag vill inte bli ett tomt skal igen, jag vill leva, även om det blöder och svider och gör ont...
Varför insåg jag inte tidigare? Jag var så blind av alla problem jag skapade... Snälla ge mig en chans till!
Jag är så naiv! Jag vill inte inse, jag vill inte tro på det! Jag vill tro på kärleken och på att det kommer bli bra! Jag vill för en gångs skull få bevis på att det faktiskt kan funka! Men nej, det funkar helt enkelt inte med mig...
Nähepp... Så var det med den drömmen...
Förstår ni nu varför jag inte vågar drömma? Varför jag inte vågar tro och älska? Varför jag inte vågar säga att det ordnar sig och att det blir bra? För det blir inte det!
Jag har precis dödat kärleken och dessutom vart naiv nog att tro att jag kan göra allt helt igen, bara jag ger det lite tid och tar det hela steg för steg...
Åååååh, komplicerade jävla liv-helvete!
Vad gör jag nu då? Ut och raggar? Nej för i helvete heller, inte ut på den jävla köttmarknaden igen, jag vill ju inte ha nån annan... Ut och super? Nej, för då kan jag ju inte plugga och då blir det bara ännu värre! vad återstår då?
Inte så jävla mycket förutom att bita ihop, försöka visa kärlek ändå, älska fastän det gör ont så in åt helvete!
Jag vägrar att gräva ner mig i det här! Men jag vägrar också att stänga av mina känslor, jag vill inte bli ett tomt skal igen, jag vill leva, även om det blöder och svider och gör ont...
Varför insåg jag inte tidigare? Jag var så blind av alla problem jag skapade... Snälla ge mig en chans till!
Kommentarer
Postat av: Suzer
Förlåt om jag låter som en jobbig "klok" tant nu, men... jag trodde inte heller att jag någonsin skulle finna kärleken. Det tog många år, många gånger brustet hjärta och vansinnigt många bittra tårar, men helt plötsligt fanns den ändå där. Och det var bättre än jag någonsin kunnat drömma om. Det var faktiskt värt all smärta.
Jag är övertygad om att kärleken kommer till dig också. Men det är bra att du satsar på dig själv nu. Ju lyckligare du är i dig själv, desto lyckligare kan du göra någon annan. Förlåt att jag använder klyschor, men jag tycker att det stämmer.
Du vet var jag finns om du behöver mig. Kram!
Trackback