Morgondopp och kaffe i trädgården...kvalitetstid med mig själv
| Detta kallar jag kvalitetstid med mig själv! Jag började dagen med att sova så länge jag kunde. Sover på loftet i vårt sommarställe på Råå, söder om Helsningborg. Mina föräldrar brukar sova där annars, men när jag är här själv, känns det bättre att sova där uppe än i mitt rum. Jag får liksom bättre överblick över hela huset... Nu låter det som att huset var jättestort, det är det inte. Det är perfekt för att vara upp till sex personer, vilket är det mesta vi har varit här i några veckor; eller för att bo själv längre tid. Föreställ dig en gammalt skånskt eller danskt matrosbostad, ett tegelhus, inte lika stort som ett kaptenshus såklart, men lite större än en fiskares bostad, från 1750-talet (tror jag iaf att det är, kan vara 1800 också). Hur som helst. Man kommer in från en liten kullerstensgata in i en pytteliten farstu, där det blir jääättestökigt när hunden är med och alla ska in samtidigt. Det var knappt att min resväska fick plats... Vidare kommer man in i vardags/matrummet som delas från köket av en arbetsbänk. I köket finns både tvätt- och diskmaskin! Otroligt skönt! Vardags/matrummet är kanske - ja, vad kan det ligga på? - typ 30 kvadrat, skulle jag tro. Ut mot trädgården har vi fönsterdörrar, en genom köket och en vid matbordet. Utanför dörrarna en trätrappa, med två trappsteg som går över hela väggen så att man kan sitta där och dricka sitt morgonkaffe, eller kvällste helt perfekt - brorsan hatar det. Han hatar även att vi stenlagt halva trädgården för att ha lite mindre gräsmatta att klippa, inte för att det var mycket mer innan, men det är fruktansvärt fint och mysigt med stenar, det är liksom riktiga stenar, inte plattor... Förrådet är otroligt ful sen mamma och pappa försökte måla om det, de valde en orange- beige färg som väl skulle likna ockra för väggarna och målade dörren och förnsterkarmarna mörkbruna som staketet... Det ser ut som ett ansikte med stora mörka ögon... Lätt skrämmande... Men man vänjer sig! Från vardagsrummet går en trappa upp till ovanvåningen där man kommer till en liten korridor med fem dörrar, två till garderoberna, en på var sida, en till badrummet, en till mitt och en till brorsans rum. Det är högt i tak, ända upp till takfönstrena. En ranglig stege leder upp till loftet där jag nu sover, får väl se när jag tvingas byta med mamma och pappa så de slipper klättra upp dit, är orolig för dem var gång, men de är ju som de är: Nej, nej det går så bra så, och så gamla är vi inte än, och jodå vi säger nog till när vi inte pallar längre... Ja, säkert, eller nåt... Där sover iaf nu jag, under ett takfönster. Man väcks av måsar och ser på himlen, reser sig upp slår huvet i taket, tittar ut, får en glimt av havet, fylls av en glädje att vara här och av havet och sommarn samtidigt som man svärandes över bulan i huvet tar sig bort till stegen och klättrar ner. Värsta akrobatiken=) Går man ut ur huset, längs med den lilla kullerstensgatan ut på den asfalterade vägen ner mot havet, får man tre minuter (det känns som en kvart tro mig) av det underbaraste som finns, doft av rosor, grus som knastrar under flipflopsen, saltdoft av morgonrocken som aldrig mer blir riktigt torr, morgonvind i håret, vänliga skånska människor som ler och säger hej hej, eller hej hej hej. Nere vid stranden står Villa Sjösäker som stolt trotsar orkaner och skit under vintermånaderna och på sommarn blommar upp, röda rosor mot nymålade vita väggar, svarta korsvirkesmönster, svart kärat tak och mysiga människor som tittar på en och tänker, vad härligt att det inte bara är gamlingar som tar morgondopp och att dagens unga inte är helt fördärvade! Det känns bra att visa att vi unga faktiskt är bra! Vid bryggan möter man ofta (det beror lite på hur tidigt man är uppe) ett femtal andra morgonbadare. Pensionärer, yrkesarbetande semesterlediga, eller de som tar ett dopp innan de ska iväg och sitta på ett kontor hels dan när andra softar på playan. Det brukar alltid finnas någon som har med sig en termometer och vet exakt hur varmt det är och om det har blivit varmare eller kallare, saltare, klarare, grundare, fler/färre maneter än igår... Alla i morgonrock. En del tar bilen, för att de bor mer än 250 meter bort, andra cyklar, en del har sprungit en mil innan, en del går sakta uppåt igen, som jag, och njuter av att ha badat i havet idag! Just idag var jag ensam, och det var kanske 15 grader i vattnet. Otroligt skönt, tyvärr väligt grunt... Nu kommer solen fram, nu måste jag ut! Det har vart mulet hittills... Ska till apoteket sen en sväng och köpa något som hjälper när man bitits av århundratets mest korkade mygga som stack mig på tre ställen - tre gånger på varje, så det är jättesvullet och kliar så in åt helvete!!! Mer kvalitetstid åt mig själv, berättar mer sen, kanske... |
Kommentarer
Trackback