Varför ens försöka planera...?
| Igår hade jag ju tänkt njuta av solen, ta mig till Väla Inköpscentrum och Cykelringen där för att köpa en cykel, och sen cykla hem, skriva lite, läsa lite, ta det allmänt lugnt. Det blev såklart inte så=) Kl.13.55 precis när jag var på väg ut genom dörren för att ta bussen till Väla ringde Kajsa och undrade om jag kunde jobba på eftermiddan, det var jättemycket folk på Fahlmans och hon som hade disken själv klarade inte det. Så jag vände, drog på mig svarta byxor, strumpor och skor (man kan ju inte springa runt i flipflop ju...), klippte naglarna (hade hoppats att det inte skulle behövas förän på fredag...), satte upp håret och tog bussen 14.10 in till stan. Sprang från bussen då jag insåg hur mycket folk det var på stan och hurdan kris det måste vara på stans bästa fik. Kl.14.45 skrev jag in mig i liggaren och sen var det bara att kuta ut till uteserveringen och börja plocka. Vad vi slet! Det var så mycket folk att brickorna tog slut vid ett tillfälle... Och det betyder något! Danskarna hade av någon anledning (nationaldag?) ledigt igår, så de skulle ha kaffe me kage, och piskeflöde och annat roligt, jag är glad att jag inte har serveringen=) Fast vi fick också känna av att det var grannlandet som hälsade på. De har fortfarande ganska stark klassdelning, danskarna, och då tycker de som hår till de lite finare att de bara kan låta sina brickor stå kvar på borden. Ungefär som att de tänkte: "Vadå, det går ju runt en tjej och plockar här. Det är väl hennes jobb att ta hand om brickorna, eller?" Ja jo, det är klart att det är mitt jobb, men jag ska hinna diska också och få ut det rena porslinet igen... Kl.18 började vi stänga och vid 18.50 var jag på väg till bussen igen. Då hade jag jobbat till 18.40 och fått arbetsschemalapp av Kajsa också. Hem, handla, MAT. Sen satte jag mig i trädgården och åt en jättegod sallad, med majs, tonfisk, färskpotatis och rödlök. Pratade med Pappa och med Micke och sen gick jag och la mig... Hur jobbigt det än var på Fahlmans är jag riktigt stolt att jag kunde hjälpa till och att hon ringde mig! Det känns jättebra, jag har bara jobbat där en enda gång, påskafton i år, men ändå kunde jag hjälpa till nu när det var sådan kris! Yes! Jag är bra! Måste berätta det för mig själv ibland, har svårt att tro det, är dessutom väldigt dålig på att berömma mig själv... Men men, allt har sin tid, och jag lär mig nya saker för var dag. Till exempel att bara de matta kopparna ska stå ovanpå kaffekokarn och inte de glansiga, annars får latteglasen inte plats. Och att det egentligen inte finns någon idé att planera, det blir ju ändå alltid annorlunda, ofta bättre, ibland sämre, men aldrig som man tänkt, alltid annorlunda! Allt har sin tid, och den bestämmer inte jag. |
Kommentarer
Postat av: Kattis
Klart du är bra! Om du glömmer det igen så säg till så ska jag berätta det för dig!
kram
Trackback