aldrig aldrig aldrig mer!!
| Så fruktansvärda skuldkänslor som jag har sedan i söndags morse har jag nog aldrig haft. Inte ens när jag hånglade med en okänd kille första gången... Jag mår sjukt dåligt. Spex är ju underbart roligt, och spexfesterna är ännu roligare, jag önskar bara att vin inte vore så gott eller att jag hade bättre självdisciplin... Helst både och...Det värsta är att jag vet att jag gjorde bort mig, men jag minns inte exakt vad jag gjort. Som tur är vaknade jag hemma...tyvärr inte ensam och inte med rätt kille... Jag vet att jag inte gjort mer än pussats, men jag vet inte vilka jag gick runt och pussade på... bara att det var alldeles för många... och fel... När jag vaknade tänkte jag bara NEJ, NEJ NEJ NEJ! och VAD F#N HAR JAG GJORT? sen låg jag och funderade på hur jag hade kommit från badhuset till scb och när jag väl mindes hur och med vem jag vandrade dit var jag nära att börja gråta, jag fick för mig att jag hade glömt mina handskar och min kamra, kom ihåg att jag gått runt och pussat på alla, kände mig ful och äcklig (okej, det händer ofta attt jag känner så, men ändå) och visste att jag hade fyra timmar på mig att tvätta och städa och nyktra till och kasta ut killen brevid mig innan mina två vänninor från Schweiz skulle komma... Inte kul... Inte alls kul... Hela dan igår och idag har jag försökt nå min underbara Niklas jr, men han verkar ha stängt av sin mobil... Inte heller kul, skulle så gärna be om ursäkt, låta honom skälla ut mig, kasta skit på mig tills jag fattar att jag bara är en liten jobbig bitch som inte har fattat något alls om livet... Vad har jag gjort? Jag vill ju bara ha honom... Varför är jag fortfarande så beroende av bekräftelse från andra?? Jag insåg igår morse att jag bara vill ha honom, förstod plötsligt att mitt hjärta slår för min Niklas... Men hur förklarar man det? Och varför förstod jag inte förän jag vaknade brevid en annan? Varför?? Jag mår så dåligt... Jag har inte lärt mig nåt! Jag är fortfarande helt störd, helt sjuk, jobbig, korkad... Ingen ska behöva stå ut med mig som flickvän... Det blir aldrig bra... hur det nu än blir så står det iaf fast att det lär dröja ett tag tills jag dricker vin igen... Aldrig aldrig aldrig mer ska jag bli så full att jag inte minns vad jag borde skämmas för... Förlåt alla... Jag tar bara sönder... allt som är viktigt för mig slår jag sönder, fråga inte varför, jag önskar själv att jag visste... |
Kommentarer
Trackback