Won't let nothing get me down!
| Jag är för envis och jag tycker det finns för mycket bra saker i livet som är värda att leva för för att gräva ner mig i självömkan! Jag är tillbaka, back on my feet! Inte att livet inte fortfarande känns stort och skrämmande, jag vet fortfarande inte vad jag vill eller vem jag är eller vart jag hör hemma... Och jag känner mig fortfarande väldigt liten och tycker fortfarande att jag är ful... MEN jag vill leva, jag känner att viljan att leva bara växer och växer, jag känner inte riktigt igen det, men jag tycker inte om att må dåligt så jag gör vad som helst för att må bra! Jag slösade en dag på att ligga och slöa och må daligt, sen gick jag och åt laxburgare på Pitcher's med mina underbara seminariegrupptjejer... Vi är alla så olika och ändå känns det som att vi har hittat varann... Vänskapen mellan kvinnor är nog något av det absolut finaste och värdefullaste som finns, i alla fall i en kvinnas liv!! Mat, småprat, te, hallonpaj med vaniljsås var precis vad jag behövde för att återuppstå, det rekommenderar jag hjärtligt! Av er som var med på repet i söndags hoppas jag att ingen tog det jag skrev här som en förolämpning. Jag förstår ju, nu iaf tror jag=) Förlåt i så fall! Inget är värt att jag ger upp mitt liv! Så nu ska jag ut o kämpa igen!! |
Kommentarer
Trackback