Huvudet ryker

Prick kl.17 packar alla ihop sina grejer och går.
Jag har klarat 18 formulärer, ska bli minst 50 på samma tid i fortsättningen. Hmm... Det ska nog gå.
Röd om kinderna som efter en uppsatsskrivning eller en enormt stressig fyratimmarstenta kliver jag ut och hoppar upp på cykeln. In till stan. Träffar en av de underbara polarna som var bästis med exet och som jag fortfarande kommer bra överens med. Vi käkar sallad, pizza och efterrätt (jag jordgubbar utan socker eller grädde, han en tiramisù), sen går vi på bio för att se Untraceable. Bra film, spännande, inte riktigt värd biobiljettpengarna. Dåligt slut, tyvärr. Hem, cykeln står kvar på stationen.

Imorgon jobb 8-17. Spännande att se hur det går.

Har insett att jag skrev upp mig för att jobba imorgon enbart för att fly från min egen nervositet och ångest inför lördagens Casting. Men det kommer gå bra ändå. Bara jag går och lägger mig tidigt imorgon kväll, så.

Imorgon ringer väckarklockan vid 6. Det var länge sen jag åkte in till stan med 7.30tåget. Längre sen än jag tog studenten. Om man bortser från snowboardäventyr givetvis...

Nä, sängen ropar, eller om det är kroppen... Wha' eva! Lär drömma om siffror och frågor och människokroppar upplösta i vatten med svavelsyra... Eller om jordgubbar och pizza.... det känns som ett bättre alternativ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback