Little Red Riding Hair

Ibland blir man överrumplad av en massa känslor man inte riktigt visste att man hade i sig. Som idag efter jobbet på vägen hem då helt plötsligt tårarna kom från ingenstans och axlarna skakade där jag satt och väntade på tåget. Okej kanske hade det nåt att göra med att jag rest långt igår, jobbade länge idag, och just fått reda på hur jag skulle jobba nyårsafton... 12-16 och 23-03. Okej, det är väl inte så dumt tänkte jag först, men när jag insåg att det innebär 7 timmars väntetid, 7 timmar ingenting förutom ensamheten hemma, då kom paniken och ångesten igen.  Jag vill inte vara ensam! Vad som än händer, lämna mig för Guds skull inte ensam! Var kom den rädlsan ifrån? Här har jag gått runt och trott att jag lärt mig njuta av att vara ensam, att jag lärt mig leva med mig själv, lärt mig uppskatta tystnaden och friheten med att vara ensam. Men nej, icke! Tydligen är jag fortfarande paniskt rädd för att vara ensam. Kanhända just för att jag insett hur bra jag mår av att inte vara. Hur jag helt plötsligt kan sova hela nätter när jag inte ligger ensam i sängen, hur jag helt plötsligt kan släppa taget och slappna av när det ligger någon tätt intill. Man vaknar och är lycklig och det känns bra.
Är det så att det, när man väl fått känna på den där icke-ensamheten, blir mycket svårare och jobbigare att vara ensam även om det bara är ett kort tag? Är det så att man då längtar efter och saknar den där närheten och trýggheten så? Är det så att man plötsligt tappar sitt hårda skal och blir lika liten och klen och osäker som man var en gång istället för den starka person man lyckats bli. Jag som kunde klara mig själv, varför kan jag helt plötsligt inte det bara för att där finns någon som tar hand om mig?

Julen var härlig, mysigt att träffa alla fina kusinerna och Farmor och Farfar, kul också att hinna med polaren och nästkusinen. Hann till och med med rea och fyndade riktigt ordentligt. Jag får 7.22kronor för en Schweizerfrank i nuläget, det är inte att underskatta, det blir mycket av pengarna då. Normalt brukar det ligga runt 5.5kr...

En av mina absolut bästa vänninnor och tillika syster ska få barn. Det känns stort och spännande och jag är otroligt glad för hennes skull! Tänk, vi som har suttit och pratat och skojat om det så mycket, om att jag skulle bli världsvana Tant Ebba, hon som man kanske åker och hälsar på någon gång och som alltid har häftiga presenter med sig... Hur ska jag kunna leva upp till det? Lovar att göra mitt bästa. Kommer definitivt att hälsa på i alla fall.

Nu har jag räknat mitt dricks och ätit en burk ananas, nu måste jag äntligen gå och lägga mig innan jag kliar upp hela mig av trötthet.

Gott nytt år om jag inte hinner skriva innan!