Darf ig Öich gad öpis bringe?
Ungefär översättning: Vad får det lov att vara?
Jag vill inte ens försöka räkna hur många gånger jag har ställt den frågan de senaste dagarna. Jag har jobbat fyra dagar nu. Inte i sträck, det hade nog inte gått... Måndag, torsdag, lördag och söndag fick det bli. Torsdagen var abdolut värst. Fy fan. Ursäkta, men nåt värre har jag knappt varit med om... På tyska brukar man säga att man kastar nån i det kalla vattnet och det var ungefär det som hände med mig. I måndags fick jag plocka lite i baren, fixa kaffe och dricka, det som kom in som beställningar. I torsdags var det serveringen som gällde. Gör som du tycker så säger jag till när det är fel... ungefär så kändes det. Jag plockade av borden fel, jag ställde dit kaffekopparna fel, jag dukade fel, jag tappade upp ölen fel, jag polerade glasen fel, jag glömde salt och peppar vid dukningen, socker till kaffet, salladsgafflar, jag höll tallrikarna med fel hand, hade ingen penna med mig, skar upp för mycket bröd, hällde upp för lite vatten... Så varje gång jag var på väg att göra nåt, blev jag stoppad och tillsagd att göra på annat sätt... Det hela låter väldigt destruktivt, men det var det faktiskt inte. Jag var visserligen helt slut och gråtfärdig när dagen närmade sig sitt slut (jag gjorde ju mitt bästa, det var ju inte mitt fel att de anställer nån som inte kan nåt...), jag hade inte fått ett enda ord positiv feedback, men jag har nog aldrig lärt mig så mycket på så kort tid som i torsdags... Gör om, gör rätt fick en otroligt mycket starkare betydelse nu...
Igår och idag gick det mycket bättre. Jag var fokuserad och lyckades omsätta det lärda fort. Stoppen och gör om blev färre och färre och det kom till nya saker. Igår, men framförallt idag, kände jag mig riktigt självständig. Jag tog upp dricka- och efterrättsbeställningar helt själv, småpratade med gästerna, knappade in beställningarna rätt, bar ut maträtter och dukade av, var snabbtänkt och hann med. Jag gjorde nytta. Det var en riktigt skön känsla. Jag gjorde nytta!
Har börjat skriva upp allt som jag lär mig så jag inte glömmer hur man gör en cappuccino eller att köttet ska stå närmast gästen när man serverar.
Darfs süsch no öppis sy? Får det vara något mer?
JA, jag fick ett brev från SAS. Om 12 dagar tar jag tåget till Zürich och hoppar på ett plan där som tar mig till Köpenhamn, där bytar jag till ett annat flyg som lyfter mig genom halva Sverige. 20 i 3 landar jag i Örebro! Jaaa!!! Då kommer A som i Amigo och hämtar mig. Sen är det spexpremiär och Kåren som gäller!!! Be there!
Jag ser så fram emot Spexet och Kåren och Publicum och Premiärsittning och vänner och tidigare grannar och fadderpolare och tokiga hasselmöss och mitt Örebro och allt!!!
Imorgon och tisdag är jag ledig. Mmmm, skönt. Ska sy en klänning till Premiärfesten... Nån som har tips om färg, snälla säg till. Jag har redan haft grönt, blått, beige-blommigt. Svart är trist.
Tack för idag! Välkommen åter!
Ett litet ps bara: Av alla anställda på restaurangen (minst 20) är bara fyra Schweizare, därav en som påstår att han bara är schweizare på pappret men alban i hjärtat. Spännande att komma in i en sån branch. Språkblandningen får en att bli helt yr, men det är jättekul! Vi pratar en salig blandning av tyska, spanska, italienska, portugisiska, franska med varandra och i köket hörs även där en salig blandning av språk, men mest slaviska sådana. Jag älskar det, för det ger mig inblick i en helt annan värld än vad jag är van vid. Dessutom finns där en snygg kock. Mmmm, ögongodis... haha!