Inte en dag yngre
Jag är numera två jobb och en underbar helg rikare.
Jobb nr 1: Servitris i Berns fotbollstadion Stade de Suisse när matcherna där spelas (hoppas Sverige kommer till semifinal!!)
Jobb nr 2: Servitris på en hittills inte ens nyöppnad restaurang mitt i centralaste Bern Bim Grosi ("Hos Mormor/Farmor")
Underbar helg: Bilbo på besök från torsdag till igår, mycket vandrande, museer, specialvisning för mig på Einsteins museum, för oss båda uppe i staden klocktorn (Zytglocke) och för Bilbo på Paul Klee museet. Däremellan fest med mina kompisar/vänner och polare. Riktigt skoj hade vi. Pizza, glass, grillning och schweiziska jordgubbar hanns också med såsom en seminarieuppgift om en modell av en neutronstjärna. Tack för en härlig helg! Inte sista hoppas jag!
Tyvärr finns det sådant som kastar stora skuggar på det annars solbadade landskapet i min bubbla. Folk vars hjärtan krossas, tårar som fälls, stress, sjukdom, trötthet, saknad och det för nästan värsta; min röst är borta. Helt väck. Jag får inte ut en ton över g, går bara inte. Det låter inte så hemskt men för någon som satsar på att kunna leva på sin röst och sin kropp är sjukdom och röstens oupphittbarhet hårda slag... Hoppas på lite bättre tider.
En fruktfastavecka har inletts. Jag äter nu bara frukt och möjligen någon grönsak dagarna framöver. Borde funka med tanke på vädret, men är hårt ändå. Helgen kommer kräva kopiösa mängder disciplin.
Redan på tisdag bär det av norrut till Helsingborg för massvist studentfirande och lite jobb på fiket. Så roligt kan man ha det. Första matchen i Bern är måndagen och det ryktas om att Sarkozy och Carla Bruni ska komma och kolla. Fatta vad coolt om man fick servera dem... Shit, jag skulle säkert spilla vin på dem och hälla soppan i knät på Damen... Antar dock att det framförallt blir politiker och mer eller mindre höga företagschefer.
VIPs helt enkelt, med och utan V. Eller I. I grund och botten är vi ju lika usla allihopa.
So long vänner. Nu ska jag sova! Det verkade ju hjälpa sist...