Falling apart...

Han ville mer, var intresserad av mer än bara vänskap. Så när hans ex hörde av sig och ville ha honom tillbaka och han fortarande hade känslor så kunde han inte gå ut och ta en öl med mig... Vad är det för logik? Jag som trodde jag hade hittat en kompis, en vän. Någon som var djup och snäll och klok och kunde prata och lyssna och ha kul också...
Jag vill inte mer än så. Det gjorde ont. Jätteont. Inte för att jag ville ha honom utan för att man inte kan gå ut med mig när man har tjej. Vad säger det om mig? Jag fattar inte världen. Varför kan jag inte förmedla vem jag verkligen är? Jag vill inte ta bort någon för någon, jag vill få prata, ha kul, finnas där, umgås. Inte förföra någon, det är inte min plan, inte ta sönder någons förhållande... Varför tror man det om mig?
Nu har jag en händelse till att sjunga om. Om jag lyckas fylla mitt huvud med tankar på allt det här, alla dessa underbara män som inte vill eller vågar umgås med mig av olika anledningar, alla som gör att jag sluter mig för att slippa bli sårad fler gånger, men ändå blir det, ändå gör det så ont, fast på ständigt nya sätt... Om jag fyller mitt huvud med det och kan återkalla alla de känslorna, så kommer jag kunna förmedla exakt det jag vill med mitt gitarrsolo på fredag. Nämligen den delen av kärleken där man vill men inte kan eller vågar för att man inte vet om den andre vill eller för att man är rädd att det tar slut eller försvinner, för erfarenheten säger att det kommer att ta slut, känslorna kommer slockna, mannen ifråga kommer att försvinna. De har de alltid gjort. Om och om igen. Och därför försluter man sig. För det gör så fruktansvärt ont...

"I wish I could lay down beside you when the day is done
and wake up to your face against the morning sun
But like everything I've ever known you'll disappear one day
so I'll spend my whole life hiding my heart away"

Kommentarer
Postat av: Lina

Kram till dig!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback