Little Red Riding Hair

Varför råkar jag ut för flegmatiska killar om och om igen? Jag vill inte vara någons extramamma eller ersättning för en frånvarande modersfigur. Jag vill vara jämställd flickvän. Varför är schweiziska killar så jäkla dumma i huvudet? Och varför går jag på det igen? Jag som med så mycket möda slitit mig ifrån både ex-killen, hans schweiziska ovanor och synsätt och mitt egna sjuka strävande efter att vara en perfekt schweizisk flickvän.
Jag förtjänar något bättre. Så enkelt är det. Det betyder inte att det är slut än, men han får banne mig ligga i ordentligt om han vill ha mig. Jag är inte som alla andra här, jag klär mig inte enbart i grått brunt och svart, jag bär inte utsvängda jeans och jag går en musikalutbildning som just nu exakt 25 människor i hela schweiz besöker. Jag är inte som alla andra! Jag är annorlunda, jag tänker annorlunda, större, jag har drömmar, rädslor, problem. Jag bryr mig om något fler saker än enbart mina skor, mitt smink och ifall mitt rum är dammigt, sista är ungefär lika viktigt för mig som för de schweiziska killar vilket märke det är på deras kalsonger, bara de är bekväma så. Bara jag kommer åt min säng om nätterna så... Jag sitter inte timmar och kollar på olika serier som alla heter något med Liebe och handlar om samma sak, jag är inte sur om någon kommer några minuter sent utan att höra av sig och jag tycker inte att Til Schweiger är snyggast i världen (jag tycker dock att han är en av de bättre tyska skådisarna som syns på tvskärmen...)
Jag är speciell och annorlunda, på gott och på ont, och jag kan inte vara flickvän till någon som inte inser accepterar och älskar det faktumet. Punkt. Så enkelt är det.
Återstår att se hur viktig jag är för herren ifråga. Hur mycket är han beredd att kämpa för sin lilla flicka tro?
Jag tycker jättemycket om honom, det är det inte fråga om och jag vill gärna vara tillsammans med honom, men jag behöver honom inte och det måste han inse, jag klarar mig själv och om jag nu ska slösa en massa dyrbar tid på en man så får han faktiskt visa respekt och beundran. Annars får det vara. Jag har gjort misstaget tillräckligt med gånger, det räcker för mig. För i slutändan är det jag som blir olycklig, förlorar en massa energi och såras och det har jag verkligen inte tid med.