Tid
Tid är inte något man har eller inte har. Tid är något man tar sig eller inte.
Allt handlar om prioriteringar här i livet. Så det så.
Föresten så lever jag än och är frisk förutom massa eksem igen och knutor på nacksenan... Enligt min läkarstudentkompis beror de på sömnbrist och är ett tecken på infektion i kroppen. Jag tror att min koffeindiet denna veckan också till stor del bär skulden till både eksem och knutor... Men men. På måndag ska jag sova ut. Kanske. Om det inte är bergväder förstås...
Båda lärarna som leder vårt showprojekt är sjuka så det blir en intensiv vecka efter sportlovet. Mycket kvar att göra innan allt sitter. Men men, det hör till. Precis som blåmärken, skavsår och vrickade leder hör till.
Så är det i den här branchen. Påstås det i alla fall.
Jag gör allt för att inte bli sjuk. Eller ja, inte allt, för i så fall skulle jag inte jobba så mycket och sova mer... (prioritera...) men jag käkar esberitox, vitaminer, frukt och tar på mig mycket kläder.
Det är mycket min kropp ska klara av just nu.
Men men, nu ska jag unna mig några timmars skönhetssömn. Men lite tur gör det nytta.
Låter mig inspireras av Pan och talar om att dagens outfit är mörkblå jeans, vit och grå randig t-shirt, gult linne som sticker ut under, röd kofta, lila halsduk med blommor, läderstövlar. Håret uppsatt i en lös knut mitt på huvet, glasögon, osminkad. Vissa dagar förtjänar bara inget smink.
Allt handlar om prioriteringar här i livet. Så det så.
Föresten så lever jag än och är frisk förutom massa eksem igen och knutor på nacksenan... Enligt min läkarstudentkompis beror de på sömnbrist och är ett tecken på infektion i kroppen. Jag tror att min koffeindiet denna veckan också till stor del bär skulden till både eksem och knutor... Men men. På måndag ska jag sova ut. Kanske. Om det inte är bergväder förstås...
Båda lärarna som leder vårt showprojekt är sjuka så det blir en intensiv vecka efter sportlovet. Mycket kvar att göra innan allt sitter. Men men, det hör till. Precis som blåmärken, skavsår och vrickade leder hör till.
Så är det i den här branchen. Påstås det i alla fall.
Jag gör allt för att inte bli sjuk. Eller ja, inte allt, för i så fall skulle jag inte jobba så mycket och sova mer... (prioritera...) men jag käkar esberitox, vitaminer, frukt och tar på mig mycket kläder.
Det är mycket min kropp ska klara av just nu.
Men men, nu ska jag unna mig några timmars skönhetssömn. Men lite tur gör det nytta.
Låter mig inspireras av Pan och talar om att dagens outfit är mörkblå jeans, vit och grå randig t-shirt, gult linne som sticker ut under, röd kofta, lila halsduk med blommor, läderstövlar. Håret uppsatt i en lös knut mitt på huvet, glasögon, osminkad. Vissa dagar förtjänar bara inget smink.
Inget över
Ingen tid över, ingen energi över, ingenting över att slösa på sånt som inte är absolut nödvändigt...
Två tentor denna veckan.
Fem jobbtillfällen.
Rep varje dag efter skolan.
Träning som vanligt.
Ingen ledig dag.
Jag vill inte klaga, jag får skylla mig själv, men all den energin som allt strul kring showen tar, skulle kunna användas till så mycket annat! Och jag har inget överflöde just nu...
Men det kommer gå! Det kommer funka. Det vet jag.
Men nu till något riktigt viktigt: Världens bästa Farfar fyllde år i fredags! Och eftersom han läser denna blogg, grattar jag på detta sätt! Jag hoppas du hade en underbar dag, Farfar och att middagen var fin och att du mår bra! Jag ser fram emot att träffa dig och Farmor igen och hoppas ni kommer och hälsar på här snart!
Två tentor denna veckan.
Fem jobbtillfällen.
Rep varje dag efter skolan.
Träning som vanligt.
Ingen ledig dag.
Jag vill inte klaga, jag får skylla mig själv, men all den energin som allt strul kring showen tar, skulle kunna användas till så mycket annat! Och jag har inget överflöde just nu...
Men det kommer gå! Det kommer funka. Det vet jag.
Men nu till något riktigt viktigt: Världens bästa Farfar fyllde år i fredags! Och eftersom han läser denna blogg, grattar jag på detta sätt! Jag hoppas du hade en underbar dag, Farfar och att middagen var fin och att du mår bra! Jag ser fram emot att träffa dig och Farmor igen och hoppas ni kommer och hälsar på här snart!
Back on my feet
Okej, kanske lite tidigt att skriva detta, men det känns ändå så.
Är tillbaka igen. På rätt väg liksom. Det kommer bli bra. Allt.
Satt och pratade om motgångar och kritik och kämparanda och jävlaranamma och sånt med M efter skolan idag. Hon behövde nån att prata med och jag kände igen mig och märkte efteråt att jag också behövde exakt det. Prata med någon som också snubblar, som också tvivlar, som också gör allt för att vara stark och bara inte lyckas med det ibland, någon som också vill, någon som också kämpar med sig själv...
Jag kutar på fastän jag inte alltid orkar och fastän tårarna ibland skymmer min syn på allt det som är så underbart bra, jag kutar på och jag kämpar och jag är oändligt tacksam för alla vackra människor som älskar och stöttar mig.
Av hela mitt hjärta, varje dag!
Är tillbaka igen. På rätt väg liksom. Det kommer bli bra. Allt.
Satt och pratade om motgångar och kritik och kämparanda och jävlaranamma och sånt med M efter skolan idag. Hon behövde nån att prata med och jag kände igen mig och märkte efteråt att jag också behövde exakt det. Prata med någon som också snubblar, som också tvivlar, som också gör allt för att vara stark och bara inte lyckas med det ibland, någon som också vill, någon som också kämpar med sig själv...
Jag kutar på fastän jag inte alltid orkar och fastän tårarna ibland skymmer min syn på allt det som är så underbart bra, jag kutar på och jag kämpar och jag är oändligt tacksam för alla vackra människor som älskar och stöttar mig.
Av hela mitt hjärta, varje dag!
Slut
Slut. På riktigt. Definitivt.
Var stark, Ebba, ta dig samman. Han är inte värd dina tårar. Skärp dig!
Var stark, Ebba, ta dig samman. Han är inte värd dina tårar. Skärp dig!
"Jag vet inte..."
Åh, jag hatar dessa ord.
"Jag vet inte..."
Jag hatar dem, för jag vet exakt vad de betyder. De är enbart uttryck för feghet. Feghet och oärlighet gentemot sig själv. Inget annat.
"Jag vet inte..." säger man när man egentligen vet exakt att man inte vill längre, eller att känslorna inte räcker till, eller att det inte kommer funka, men man vågar inte medge. Varken inför sig själv eller den andre.
Jag vet vad de betyder.
Jag har själv sagt det så många gånger. Alldeles för många gånger.
Den här gången kunde i alla fall jag säga vad jag ville. Det var han som sa orden, inte jag. "Jag vet inte..."
Du vet exakt, tänkte jag, du har redan bestämt dig, du är bara för feg för att medge, för feg för att uttala det. Du kommer aldrig att uttala det. Du vet att jag vet vad du menar, att jag vet att du egentligen redan har bestämt dig för hur det ska gå vidare, men du vill inte såra mig, eller känner kanske att du ändå kommer sakna något.
Jag har avslutat.
Jag har inte energi nog att gå runt och vänta på ett svar som jag redan känner till.
Jag har inte lust att vara något jag inte är.
Jag vill inte vara beroende. Då gömmer jag mig hellre än att jag låter mig fångas och fängslas.
Så enkelt är det, allt det där komplicerade. Allt det där med kärlek och känslor, tvivel och saknad. Så kusligt genomskådbart, så fruktansvärt tydligt.
Jag betyder inte det för dig som jag trodde, för i så fall hade du åtminstone sagt det. Inte bara "jag vet inte..."
Men nu var det bara "jag vet inte..." och jag vänder sista sidan i boken om oss.
En bit av hjärtat fattigare men en erfarenhet rikare.
Det är priset man betalar när man låter någon komma nära.
Det gör ont och man blir knivhuggen om och om igen...
och en vacker dag kanske det är värt det.
Jag vill inte sluta tro. Aldrig. Men det blir svårare och svårare...
Man måste kyssa många grodor... Men hur många "jag vet inte..." klarar man egentligen av?
Jag vet inte...
Hiding my heart på riktigt...
Varför råkar jag ut för flegmatiska killar om och om igen? Jag vill inte vara någons extramamma eller ersättning för en frånvarande modersfigur. Jag vill vara jämställd flickvän. Varför är schweiziska killar så jäkla dumma i huvudet? Och varför går jag på det igen? Jag som med så mycket möda slitit mig ifrån både ex-killen, hans schweiziska ovanor och synsätt och mitt egna sjuka strävande efter att vara en perfekt schweizisk flickvän.
Jag förtjänar något bättre. Så enkelt är det. Det betyder inte att det är slut än, men han får banne mig ligga i ordentligt om han vill ha mig. Jag är inte som alla andra här, jag klär mig inte enbart i grått brunt och svart, jag bär inte utsvängda jeans och jag går en musikalutbildning som just nu exakt 25 människor i hela schweiz besöker. Jag är inte som alla andra! Jag är annorlunda, jag tänker annorlunda, större, jag har drömmar, rädslor, problem. Jag bryr mig om något fler saker än enbart mina skor, mitt smink och ifall mitt rum är dammigt, sista är ungefär lika viktigt för mig som för de schweiziska killar vilket märke det är på deras kalsonger, bara de är bekväma så. Bara jag kommer åt min säng om nätterna så... Jag sitter inte timmar och kollar på olika serier som alla heter något med Liebe och handlar om samma sak, jag är inte sur om någon kommer några minuter sent utan att höra av sig och jag tycker inte att Til Schweiger är snyggast i världen (jag tycker dock att han är en av de bättre tyska skådisarna som syns på tvskärmen...)
Jag är speciell och annorlunda, på gott och på ont, och jag kan inte vara flickvän till någon som inte inser accepterar och älskar det faktumet. Punkt. Så enkelt är det.
Återstår att se hur viktig jag är för herren ifråga. Hur mycket är han beredd att kämpa för sin lilla flicka tro?
Jag tycker jättemycket om honom, det är det inte fråga om och jag vill gärna vara tillsammans med honom, men jag behöver honom inte och det måste han inse, jag klarar mig själv och om jag nu ska slösa en massa dyrbar tid på en man så får han faktiskt visa respekt och beundran. Annars får det vara. Jag har gjort misstaget tillräckligt med gånger, det räcker för mig. För i slutändan är det jag som blir olycklig, förlorar en massa energi och såras och det har jag verkligen inte tid med.
Jag förtjänar något bättre. Så enkelt är det. Det betyder inte att det är slut än, men han får banne mig ligga i ordentligt om han vill ha mig. Jag är inte som alla andra här, jag klär mig inte enbart i grått brunt och svart, jag bär inte utsvängda jeans och jag går en musikalutbildning som just nu exakt 25 människor i hela schweiz besöker. Jag är inte som alla andra! Jag är annorlunda, jag tänker annorlunda, större, jag har drömmar, rädslor, problem. Jag bryr mig om något fler saker än enbart mina skor, mitt smink och ifall mitt rum är dammigt, sista är ungefär lika viktigt för mig som för de schweiziska killar vilket märke det är på deras kalsonger, bara de är bekväma så. Bara jag kommer åt min säng om nätterna så... Jag sitter inte timmar och kollar på olika serier som alla heter något med Liebe och handlar om samma sak, jag är inte sur om någon kommer några minuter sent utan att höra av sig och jag tycker inte att Til Schweiger är snyggast i världen (jag tycker dock att han är en av de bättre tyska skådisarna som syns på tvskärmen...)
Jag är speciell och annorlunda, på gott och på ont, och jag kan inte vara flickvän till någon som inte inser accepterar och älskar det faktumet. Punkt. Så enkelt är det.
Återstår att se hur viktig jag är för herren ifråga. Hur mycket är han beredd att kämpa för sin lilla flicka tro?
Jag tycker jättemycket om honom, det är det inte fråga om och jag vill gärna vara tillsammans med honom, men jag behöver honom inte och det måste han inse, jag klarar mig själv och om jag nu ska slösa en massa dyrbar tid på en man så får han faktiskt visa respekt och beundran. Annars får det vara. Jag har gjort misstaget tillräckligt med gånger, det räcker för mig. För i slutändan är det jag som blir olycklig, förlorar en massa energi och såras och det har jag verkligen inte tid med.
Sova!!!
Nu ska jag gå och lägga mig! Äntligen kommer jag få sova fler än fem-sex timmar!!! Jaaaa!!! Jag är så trött och så glad att jag slapp jobba idag. Kollade just på Yankee Doodle Dandy och nu är det definitvt dags för sängen.
Förövrigt så var det skönt att träna idag och förmodligen är det därför jag inte mått topp; jag har saknat dansen! Helt klart! Jag är bara en halv människa när jag dansar för lite. Men nu jäklar! Nytt år, nya möjligheter, ny motivation!
puss och kram på er från en trött men ganska nöjd Ebba (okej, spegelbilden är fortfarande ett problem och det kliar och svider, men resten är snäppet bättre)
Förövrigt så var det skönt att träna idag och förmodligen är det därför jag inte mått topp; jag har saknat dansen! Helt klart! Jag är bara en halv människa när jag dansar för lite. Men nu jäklar! Nytt år, nya möjligheter, ny motivation!
puss och kram på er från en trött men ganska nöjd Ebba (okej, spegelbilden är fortfarande ett problem och det kliar och svider, men resten är snäppet bättre)
Hiding My Heart Away...
This is how the story went, I met someone by accident. That blew me away, it blew me away.
It was in the darkest of my days. You took my sorrow and you took my pain.
You burried them away, you burried them away.
I wish I could lay down beside you when the day is done. And wake up to your face against the morning sun. But like everything I've ever known, you'll disappear one day. So I'll spend my hole life hiding my heart away...
Det finns mycket att bli rädd för när en annan människa är på väg att tränga igenom ens bubbla och komma en nära. Man blir så fruktansvärt sårbar från ett ögonblick till ett annat... Men det är det värt. Hur ont det än kan komma att göra. Det ger en ju också så otroligt mycket. I alla fall mig, Just nu.
It was in the darkest of my days. You took my sorrow and you took my pain.
You burried them away, you burried them away.
I wish I could lay down beside you when the day is done. And wake up to your face against the morning sun. But like everything I've ever known, you'll disappear one day. So I'll spend my hole life hiding my heart away...
Det finns mycket att bli rädd för när en annan människa är på väg att tränga igenom ens bubbla och komma en nära. Man blir så fruktansvärt sårbar från ett ögonblick till ett annat... Men det är det värt. Hur ont det än kan komma att göra. Det ger en ju också så otroligt mycket. I alla fall mig, Just nu.
Nyårslöften
Det skulle bli ett så långt och komplicerat inlägg om jag skulle försöka summera 2008. Det året som skulle bli mitt år och som började med ångest och ånger och slutade med jobb i kylan. Jag kan ta det viktigaste kortfattat:
-Jag flyttade ifrån Örebro. Vilket inte bara innebar att flytta ifrån en stad utan även massa väldigt goda vänner och ett liv som jag älskade, med spex, fest, overall, plugg, korridor och vänner kring hörnet. Det innebar även att flytta hem till Mamma och Pappa igen. Hem till mitt gamla liv som jag med mycket möda hade gjort mig av med. Jag lyckades ta med nya Ebba till Schweiz utan att halka tillbaka i alltför många gamla dåliga mönster.
-Jag började jobba. Jag hade två av mitt livs värsta månader på i gamla stan och sa upp mig precis innan jag skulle gått in i en depression. Jag fick kontorsjobb, sen jobbade jag i stadion när det var EM och började på en nyöppnad restaurang mitt i stan.
-Jag kom in på Swiss Musical Academy och lyckades till och med komma på en plan b ifall detta inte skulle hålla.
-Sommaren tillbringades på vilt och obesvärat ungdomssätt, fest, konserter, bada, njuta.
-Jag har stått på scen igen.
-Jag har fått mindre eksem på händerna men fler på resten av kroppen.
-Jag har varit riktigt sjuk två gånger.
-Jag har gått ner 5kg i vikt och ett nummer i klädstorlek.
-Jag är kär.
Nu till det nya året. Det här kommer också bli ett storartat år. Kanske inte med riktigt lika många och lika stora förändringar som det förra men ändå stort och tufft. Här är mina nyårslöften:
-Jag ska bygga upp ett repertoar med koreografier, låtar och texter inför auditions 2010.
-Jag ska klara en perfekt piruett till slutet av terminen. dvs juli.
-Jag ska ta körkort.
-Jag ska bli bättre på gitarr, vill kunna kompa mig själv på scen.
-Jag ska bli så bra så att det verkligen lönar sig att fortsätta på skolan.
-Jag ska till Berlin och hälsa på Chantal.
-Jag ska sluta dricka alkohol när jag går ut och dra ner på sockret så långt jag kan.
-Jag vill komma underfund med vad det är jag får eksemen av.
Okej, det är mycket, men det mesta är faktiskt ganska realistiskt.
Gott nytt år! Hoppas det blir ett riktigt bra 2009 för er alla!!!!
-Jag flyttade ifrån Örebro. Vilket inte bara innebar att flytta ifrån en stad utan även massa väldigt goda vänner och ett liv som jag älskade, med spex, fest, overall, plugg, korridor och vänner kring hörnet. Det innebar även att flytta hem till Mamma och Pappa igen. Hem till mitt gamla liv som jag med mycket möda hade gjort mig av med. Jag lyckades ta med nya Ebba till Schweiz utan att halka tillbaka i alltför många gamla dåliga mönster.
-Jag började jobba. Jag hade två av mitt livs värsta månader på i gamla stan och sa upp mig precis innan jag skulle gått in i en depression. Jag fick kontorsjobb, sen jobbade jag i stadion när det var EM och började på en nyöppnad restaurang mitt i stan.
-Jag kom in på Swiss Musical Academy och lyckades till och med komma på en plan b ifall detta inte skulle hålla.
-Sommaren tillbringades på vilt och obesvärat ungdomssätt, fest, konserter, bada, njuta.
-Jag har stått på scen igen.
-Jag har fått mindre eksem på händerna men fler på resten av kroppen.
-Jag har varit riktigt sjuk två gånger.
-Jag har gått ner 5kg i vikt och ett nummer i klädstorlek.
-Jag är kär.
Nu till det nya året. Det här kommer också bli ett storartat år. Kanske inte med riktigt lika många och lika stora förändringar som det förra men ändå stort och tufft. Här är mina nyårslöften:
-Jag ska bygga upp ett repertoar med koreografier, låtar och texter inför auditions 2010.
-Jag ska klara en perfekt piruett till slutet av terminen. dvs juli.
-Jag ska ta körkort.
-Jag ska bli bättre på gitarr, vill kunna kompa mig själv på scen.
-Jag ska bli så bra så att det verkligen lönar sig att fortsätta på skolan.
-Jag ska till Berlin och hälsa på Chantal.
-Jag ska sluta dricka alkohol när jag går ut och dra ner på sockret så långt jag kan.
-Jag vill komma underfund med vad det är jag får eksemen av.
Okej, det är mycket, men det mesta är faktiskt ganska realistiskt.
Gott nytt år! Hoppas det blir ett riktigt bra 2009 för er alla!!!!