Mantra

Jag repeterar mitt mantra tills jag inte längre kan tänka nåt annat. Med tårar i ögonen. Nej, det gör mig inte starkare, men det gör det lättare att acceptera och bejaka min svaghet.
Jag är svag. Det får jag vara. Men samtidigt vet jag att jag måste kasta mig in i ovissheten. Släppa taget, se vad som händer. Jag är rädd. Det får jag också vara. För jag åker ändå.
Och jag är sorgsen, det får jag också vara. För jag lämnar en massa bakom mig.

Mantrat. Om och om igen i mitt inre. Det har nåt lugnande. Repetitiv meditation. Meditativ repitition.

jag är vacker jag är stark jag ska inta okänd mark jagärvacker jagärstark jagskaintaokändmark jagärvackerjagärstarkjagskaintaokändmark och så vidare... och så vidare...

vem vet, med riktigt mycket tur så kanske jag själv börjar tro på det. en vacker dag...

nu har jag tre dagar kvar här. tre dagar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback