Little Red Riding Hair

Avslutat.
Hade jag kunnat välja, hade jag självklart valt att det inte var slut, men med tanke på omständigheterna är det riktigt skönt nu. Jag har kommit ett stort steg längre.

Nu har jag mått dåligt i mer än en vecka, jättedåligt. Nu är det slut. Nu har jag fått avsluta på mina villkor också, jag har fått sagt det jag skulle säga, nu är det definitivt, för gott...

Jag hatar alltid när det är sista, när det är slut, när det är aldrig mer, det har jag skrivit om några gånger förut, har ju lite erfarenheter med det nu... Men men, jag fick i alla fall ut det mesta nu.
Även det här var en bra erfarenhet, men nu är det bara jag själv som räknas återigen och den gången kommer det nog verkligen att dröja tills jag tillåter mig att bli så här sårad igen! Ingen är värd att jag mår som jag mått!!!! Ingen!!!

Så här enkelt är det, de sönderrivna korten ligger fortfarande på mitt skrivbord, funderar på att elda upp dem, frågan är mer när än om... Nu kan jag gå vidare, den senaste veckan har vart ett helvete och känts som en evighet... Klart att såren inte har läkt än, klart att det kommer finnas tillfällen då jag faller ihop och önskar att jag gjort allt annorlunde, men just nu står jag faktiskt upp, jag kan stå utan att svimma, jag kan stå själv utan att falla ihop i en ynklig liten hög. Just nu är det nog trotsen och ilskan som gör mig stark. Som sagt, ingen är värd att jag ska må så dåligt! Ingen!!!

Jag ska inte sörja mera, jag ska inte lida, inte gräva ner mig... Nu är det bara plugg, vänner, fest och lite spex som gäller! Snart ner till Göteborg, sen vidare ner till Helsingborg där Mamma och Pappa väntar för att fira en underbar jul! Nyår blir nog med nästkusinerna! Det blir nog ös om jag känner dom rätt=)

Nu ska jag ta hand om mig själv på riktigt!