saknad och längtan

Hur kan sådana småsaker som en scen i en tv-film, en blick ut genom fönstret, ett namn, ett citat, en tanke, en bild som poppar upp i mitt inre kortare än en millisekund, utlösa så starka känslor, få allt att komma tillbaka. Hur kan sådana småsaker väcka en längtan och en saknad som är så stora att allt annat blir oviktigt... Seminariet i morgon, matteprovet, CSN, naturkunskapen - allt blir så oviktigt när mitt hjärta börjar banka.

Jävla kärlekshelvete som jag inte lyckas förbanna ur mitt hjärta!!!! Jag vill inte längta, jag vill inte sakna, jag vill inte vara den som mår dåligt...

Jag hör den naiva lilla tonårstjejen i mig säga: Borde det inte vara tvärtom? Det är väl inte du som ska må dåligt...

Nej, det kanske det inte är, men det är svårt att ändra på det rakt upp och ner...

Att bli älskad är stort
Men att älska är större

Om inte annat så gör det i alla fall mer ont...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback