När Örebrew marscherar in tappar Ebba rösten eller Vi kan decka utan att ha supit

Jag har överlevt mitt livs första (och nog - förhoppningsvis - enda) Sjöslag.

Dagen igår började med att jag skrev en inlämningsuppgift i samhällskunskap och städade korridoren. Frukosten blev en flottigt god Bandy-pizza och en cider kl 12.30. Sen bar det av med buss till Stockholm där vi alla nästan 100 Örebrew-medresande marscherade in i terminalen svingandes flaggan och sjungandes:
När Örebrew, när Örebrew, när Örebrew marscherar in, då vill man vara med på festen, när Örebrew marscherar in!
och
Vi kan supa utan att ha roligt! Heja, heja, heja Örebrew!
Roligt roligt och högljutt värre. Det var ungefär då min röst tog farväl från mig. Sen blev det ju inte bättre av att jag och mina festarbröder Bilbo och Gunde stod och sjöng otaliga mer och mindre snuskiga eller bara tramsiga visor hela hela natten ända tills Gunde skakade av trötthet och jag beslutade att pojkarna skulle få sova kl.9.30 svensk tid. De hade gjort upp att de inte fick gå och lägga sig innan jag gjorde det.
Innan allt sjungande och letande efter Leo (alias Jack) som ju drunknade när vi körde på ett isberg strax innan Åbo och springande runt på deck ropandes Cacoon, hann jag med asroliga omgångar av Jagharaldrig med dels KTH-pojkar i rosa ("cerisa") overaller och dels en Tomas som var lite vilse och dels några andra Örebreware, tillsammans med mina partysisters och roommates på 5525 Carro och Lina. Jag lyckades också hamna i ett samtal (mest en monolog från hans sida) med en erfaren Västerås-flygare som vågar bryta mot normer (positivt) och dissade oss feminister (vääldigt negativt). Han bjöd senare på Bailey´s när vi stod på deck 8 och sjöng Nu ska ni få höra... och Gunde gjorde sin enligt honom perfekta imitation av mig. Vi träffade då även på Mister JagärjättegayfrånUppsalaochattNewYorkTimesellervardetnuLondonTimesharrankatUppsalaUniversitetsomSverigesbästagörattjagärsåmycketbättreäner som vi dissade totalt genom att göra en liten visa om honom som han själv inte förstod.
Jag försökte få SiljaLineDJn att spela lite Schlager och fick oförstående blickar som svar:
-Vad sa du? En gång till långsamt...
-Ja, men kan du inte spela typ Linda Bengtzing eller The Ark...
-(tittar på mig som om jag vore helt blåst) mmm, jag ska jobba på det...
Så vi fick stå ut med lite mera drogmusik istället.
Soluppgången över Åbo var något av det vackraste jag sett.
En av många höjdpunkter på resan var namnet på min ost- och skinkbaguette som jag åt som nattamat:
Kinkku-juustopatonki eller på "svenska" Skinka-ostpaquette
Killarna i de rosa overallerna som hela tiden fick försvara sig själva med att påstå att: Den är INTE rosa! Den är CERISE!! förtjänar tapperhets- och tålamodscreds!
Innan matsalen öppnade kunda man höra trötta och hungriga Örebreware sjunga
Vi kan decka utan att ha supit! Heja heja heja Örebrew!
Så kan det gå...
Vissa sov lite mer, andra lite mindre... Själv gick jag och la mig kl 09.30 och vaknade igen ca 10.10... och precis kl.06.30 svensk tid,  när tax-freen öppnade igen köpte jag en cola light och en Toblerone. Koffein, aspartam och choklad, en nästintill perfekt kombination för frukost...
Nåväl, nu ska jag sova! Och nån gång när jag har för mycket tid ska jag lägga upp alla bilder på Facebook, med kommentarer, håll utkik! Det blir en dokumentation som är till å duga=)

En hård vecka ligger framför mig, sängen känns fortfarande stor, saknaden blandas med glädjen att faktiskt ha nån att sakna och hemtentan ligger och gnager strax under revbenen...
På torsdag blir det jobb i huvudstaden. Jag ska vara tolk åt ett tyskt företag.

Jack, I´m flying...

Kommentarer
Postat av: Becks

Åh, vilken dålig DJ som inte spelar schlagers! Mer schlager åt folket!

2007-10-16 @ 17:23:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback