En vanlig dag
Efter att ha varit i skolan sju dagar i sträck nonstop och kört samma programm om och om igen utan att ha vanlig undervisning var det en riktig lättnad att ha musikteori, jazz och skådespel idag. Skådespelsklassen tillbringades till största del med planering av vår nästa show. Denna gången blir det bara vår klass, tema kärlek och Andrew Lloyd Webber, datum 14. februari. Här går det fort. Har man kommit över hälften i den produktion man håller på med, måste man redan börja tänka på nästa... Ska bli kul! Riktigt kul!
Fina T, by the way the one who gave me the rose..., har föreslagit att vi skulle åka till Stuttgart i början på februari och kolla på Wicked. Det vore helt sjukt kul och mysigt. Gissa om jag blev rörd när han sa det...
Egentligen går allting bra. Men jag känner att jag längtar mer och mer efter lovet, jag blir mer och mer otålig, trött och jobbig. Jag har helt enkelt ingen lust längre. Jag vill bara slippa dessa tjugofyra idioter som omger mig hela dagarna, fastän jag ju egentligen vet att det är underbara människor som jag egentligen tycker väldigt mycket om, bara inte nu längre, det har blivit lite för mycket den senaste veckan...
Imorgon är det Luciagudstjänst med Svenska Kyrkan och jag ska stötta luciatåget som sångstark tärna. Det ska bli kul och förhoppningsvis kommer det stärka min julkänsla lite. Har inte riktigt fattat att det bara är sex dagar kvar tills flyget går norr ut. Ska bli skönt med lite semester!
Sov gott mina vänner...