Nästan tre dagar sen sista inlägget... Det här går ju inte!
Nej, minnsann, det går inte för sig att inte skriva på 2 dagar och 18 timmar... Men när man jobbar långa dagar och ska hinna fira midsommar, lära sig en massa, träffa flirtar och vara kall och småtaskig, sova, äta och umgås med arbetskolleger, så blir det så...
Jag trivs på den nya restaurangen. Det enda som inte är så coolt är att det har vart dåligt med folk både igår och idag och att jag då skickas hem (nackdelen med timlön) men annars är det mysig stämning, trevliga gäster, härliga kolleger och omtänksamma chefer. Jag tror jag kommer klara att jobba extra här ganska länge, det är ju bara 1 eller 2 dagar det gäller from augusti. Nästa vecka ska jag redan ha egen plånbok med mig. Det ska fixas imorgon.
Imorgon ska också inhandlas för veckans diet. Har hittat en soppdiet på nätet. Den kallas för negativ-kalori-dieten, vilket låter som total bullshit i mina öron, men när jag kollade vad den innehöll (typ bara grönsaker och frukt, en stor sats soppa som man sen äter till lunch och kvällsmat varje dag i en vecka) så blev det väldigt logiskt att man går ner i vikt av det. Jag menar, hur mycket kalorier är det i en soppa som består av lök, zuchini, tomat, haricotverts, spenat, brokkoli, paprika, råris, morötter; och som ska räcka i en vecka? Inte så där supermånga.
Vill så gärna gå ner nåt kilo till innan min födelsedag så jag slipper en sån katastrof som förra året...
I fredags var det midsommarfirande med en massa svenska familjer. Trevligt och roligt att festa med de vuxna, ganska lagom om inte annat, jag började ju faktiskt jobba vid 10 igår.
Folk undrade och ville veta hur det varit i Örebro och alla var intresserade av vad jag ska göra nu och jag fick vacker respons om mina planer. Det känns så skönt att veta att det finns folk som unnar en ens framgångar.
"Du ser ut att må riktigt bra, du strålar!" Jag hoppas att jag gör det, för jag mår bra och jag känner mig trygg i mig själv. Som aldrig förr! Jag trivs bra med mig själv, njuter av att jobba och ha mycket att göra och träffa nya och framförallt mycket människor, jag är nöjd med mina prestationer, jag har köpt ett par jättesnygga jeans som är storlek 27 och passar perfekt, jag tror jag har hittat min stil, jag skäms inte för mig själv, jag tar mig tid för mig själv ibland och njuter av det också.
Livet rullar på. Det är inte otroligt upphetsande, men heller på inga sätt deprimerande. Jag har kommit en lång bit på väg mot det målet jag länge har haft; att trivas så med mig själv och känna mig så trygg i mig själv att jag kan känna mig hemma var som helst...
Nu ska jag kolla på de sista 20 minutrarna av sista kvartsfinalspelet. Som vanligt är jag för den som vinner. Det är lättast så=)