På mina egna villkor

Nuförtiden gör jag saker och ting på mina egna villkor, för min egen skull. Inte för att någon annan vill att jag ska eller jag tror att någon förväntar sig det. Om jag gör mig fin för att kliva utanför dörren är det för min egen skull, för att känna mig bra och säker och kunna visa det utåt. Inte för att andra ska gilla att se på mig. Känner jag inte för att sminka mig eller ta på mig nåt snyggt skiter jag i det. Då cyklar jag till jobbet i urtvättade shorts, eller fikar på stan en söndag i linnebyxor i storlek large, linne, håret uppsatt i nån form av fågelboliknande hårtofs, osminkad, eller handlar i mjukbyxor och munktröja. Varför inte? Det finns ingen som jag behöver bevisa något för, allra minst mig själv. När jag vill vara fin är jag det på ett sätt som passar min personlighet såtillvida att jag inte känner mig överklädd i någon som helst situation. Jag bryr mig inte om folk kollar konstigt när jag springer till tåget i tajta jeans, axelbandslöst linne, diva-solbrillor, barfota med highheelsen i handen. Kolla då, om ni bryr er! Jag gör det inte!
I am the way I am.
och eftersom jag är så trygg med mig själv nu kan jag leva upp till det.
Det enda nu är två kilo till till min födelsedag. Jag vet inte än om det är viktigt nog för mig, men jag ska i alla fall försöka. Responsen jag mår bra av får jag oavsett om jag väger under eller över 60 kg, så egentligen är det skitsamma, bara min hy mår bra...

Imorgon bär det av till Italien med vackra Julia. Det låter som en världsresa men det tar inte ens 2 timmar. Vi tar tåget 10.07 och är framme 11.50 i Domodossola. Där ska vi äta picnic och dricka en ordentlig cappuccino eller latte macchiato. Mmmmm... Det, mina vänner, ska bli trevligt. Sen är det jobb som gäller. Genomgående tills nångång övernästa vecka. Kanske min födelsedag blir nästa lediga dag? Förresten, vad är det som gör det så svårt att önska sig något på födelsedagen ju äldre man blir... På min lista står en permanent, parfym och nya aktiefonder eftersom de gamla måste kapas... Det känns så fruktansvärt moget och ordentligt att önska sig sånt... Usch. Jo och så två kilo mindre  önskar jag mig... Och just det, jag blir ju 21, då kanske det inte vore så dumt med en botoxbehandling och en årsransion Q10krämer, eller revitalift, eller fettsugning? Om man ska tro på reklamerna i TV så är det ju ju tidigare desto bättre som gäller. Och målet är ju att se ut som 20 resten av livet, eller...?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback