Ett år kvar i Bern...?
Jag har nu fått definitivt besked från Hamburg om att jag kan börja på andra utbildningsåret där i augusti 2010. Det känns fruktansvärt stort det hela. Inte stort som i "WOW jag har kommit in på Stageschool i Hamburg!" utan mer stort för att det blir ett stort kliv att flytta härifrån. Och risken är stor att jag inte kommer tillbaka. Det finns inte jobb på scen för mig i Bern. Det utesluter inte att jag aldrig någonsinn kommer bo här igen eller stå på scen här, men man kan inte leva på det här. I Hamburg finns mycket mer scener, mycket mer yrkeskonstnärer, mycket mer intresse för scenkultur... Jag tror inte att jag kommer stanna i Hamburg för evigt heller, men det känns som att jag kommer hålla mig norr om Schweiz. Tyskland, Österrike, Skandinavien... Men jag vet inte. Jag vet ingenting... Jo, en sak vet jag: Jag vill kunna leva av min konst. Jag vill kunna tjäna så mycket pengar att jag kan försörja mig själv med att göra det jag älskar. Allt kretsar kring scenen. Jag kan mycket väl komma att hamna bakom scenen som kostymör, scenograf, regissör, koreograf, producent eller kanske till och med kompositör eller författare... Varför inte? Det finns så mycket som lockar. Men allt kretsar runt scenen. Den har något magiskt, något heligt, något obeskrivligt...
Åh, det känns så... jag vet inte, det finns inga ord. Stort. Bara stort. Överväldigande. För det händer saker med mig som jag inte kann beskriva. Dörrar öppnas och stängs och man kommer vidare och man växer och saker och ting kristalliserar sig, blir klara och nåbara. TIlls man passerar dem och de suddas ut i fjärran igen...
Jag vet att om/när jag väl flyttar till Hamburg kommer det vara ett definitivt steg. Senast då MÅSTE jag bestämma mig. Senast då måste jag hoppa.
Jag pratade med en vän om det där med att hoppa igår. Hon är troende och sa att det finns två saker som kan hända om man släppar taget: Antingen fångar Gud en eller han lär en flyga.
Vad härligt att du får den möjligheten! :D Stor kram till dig! :)