Jag lever.
" En dansare som vaknar utan smärta är en död dansare."
Jag lever. Efter tuffa danspass hela veckan och fem timmar dans idag är det inte så konstigt att allt gör ont. Konsten består bara i att vända det till något positivt. Jag vet i alla fall att jag lever.
Ska berätta mer om musical-workshopen jag deltar i denna helgen imorgon. Efter första dagen kan jag bara säga att det är jäkligt bra för mitt ego det här. Det märks att jag har gått några månader på en professionell musicalskola, om man säger så. För en gångs skull är jag bäst. Både på dans, sång och skådespel. Det mår mitt ego riktigt bra av.
Jag suger upp allt jag kan i mig som en svamp och tar ordentligt med plats. Det är inte alltid så lätt, men jag vill faktiskt kunna försörja mig på detta en vacker dag, då gäller det att bli riktigt duktig.
Energin tar jag från mina underbart kärleksfulla och trogna pojkar. Dom är bäst. Jag älskar dem och de älskar mig och det är så skönt att veta att det fortfarande finns människor kvar i världen som bryr sig om varandra. Helt osjälviskt.
Jag är otroligt tacksam för det privileget.
hihi...ja egotrippar är bra ibland...sug allt du kan och förvara det långt in i hjärtat så du kan ta fram när vägen bli otydlig igen...då kan du ta fram och veta att du är bäst, att du kan det här!! kramar om