Sysselsättningsnarkomani vs. hyperaktivitet

Jag tror jag lider av en kombination av ovannämnda symptom... När jag inte har press på mig i form av jobb, skola, tider att passa etc. får jag panik och blir alldeles apatisk. Men nu när jag har jobb igen nyttjar jag min tid mycket mer meningsfullt eftersom jag vet att fritiden är begränsad. Jag är inte särskilt disciplinerad när jag måste sätta alla riktlinjer och regler själv, men när jag har nåt att gå efter, då minsann...
Jag trivs bara när jag måste småspringa jämt och ständigt för att hinna (delvis behövs även spurter) och det små tidsfönster av fritid eller ledighet blir till guldigt glänsande ögonblick som jag då kan njuta av, eftersom jag även i mina ögon gjort mig förtjänt av dem. Nej, jag är inte särskilt snäll mot mig själv. Och nej, det går inte annorlunda. Inte för tillfället. Jag blir tokig, vansinnig, depressiv om jag har tid att känna och tänka efter.

Att jag är en arbetsnarkoman är inget nytt, men jag skulle vilja ta det ännu ett steg vidare och kalla mig sysselsättningsnarkoman. Jag kan även måla en flyer för en show, sy en klänning eller skriva texter för att ha nåt att göra, men det måste finnas ett klart mål och en klar anledning till att jag gör det. Måla för målandets skull ger mig noll tillfredsställelse, skriva för att skriva av mig fungerar inte längre, skriva för att bara skriva gör mig inte heller lycklig, men när jag målar nåt som jag sen kan visa andra och säga: här kolla, det här är vår flyer, jag har målat den själv (jag målar på panå, fotar och printar sen...). eller när jag sitter och skriver en låttext för bandet, eller en monolog för en tenta, och sen kan säga: här är min monolog, jag har skrivit den själv, eller här,
Fjäril, vi kan spela in låten nu för nu är texten definitivt klar. Då gör jag nåt meningsfullt och det jag gör leder till ett resultat. Ett synligt, reellt resultat.

Men nu börjar ögonen falla ihop. Andra jobbdagen bakom mig. Tre lediga dagar framför mig, med andra roligheter planerade: Läsning av Alexandra Lavizzaris (Brorsans barndomsbästis mamma) berättelser, träffa kompisar och eventuellt repa för avslutningsproduktionen. Jag har föresten fått en roll där... De ska köra The Women, våra fina sistaårselever, och där finns två biroller med text varav jag fått den ena. Ska spela en ganska blåst och väldigt pratsam nagelstylist. hihi, det ska bli roligt=) Ytterligen en anledning att permanenta håret=)

Nä nu så, godnatt godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback