Snart snart snart

Det närmar sig med stormsteg och saker och ting faller på plats precis som alla sagt och vetat att det ska göra, bara jag har gått och varit orolig i onödan.
Jag har ordnat boende för de första två veckorna, vilket kommer ge mig tid att hitta nåt till september. Kanske blir det till och med min danslärares lägenhet då, fast jag flyttar ju inte in utan att ha sett den...
Den första halvmånaden ska jag bo hos en kille som gjorde intagningsworkshopen samtidigt som jag men som börjar på utbildningen från början. Därifrån ska jag sen träffa min danslärare som har en lägenhet som eventuellt skulle kunna passa, och leta andra alternativ. Allt kommer bli bra. Det vet jag. Det gäller bara att jag kan koppla av lite nu. Släppa taget. Andas.

Men det är svårt. Dels blir jag stirrig av att ha ledigt. Jag behöver nåt att hålla mig vid, nåt att göra... Dessutom finns där en kille hemma som jag gärna skulle vilja se en gång till innan jag flyttar. Plus att en stor anledning till min nervositet är att jag lämnat mitt rum i totalt kaos, och gärna skulle vilja att det ser acceptabelt ut så att man vill komma tillbaka till det, och jag inte behöver oroa mig över det när jag väl kommer hem på besök i höst/jul/påsk...

Nåväl, jag är stirrig och nervös av mig. Bara sitta på trappan och lösa korsord, det håller liksom inte.

Så nu sliter jag mig loss från Facebook och all annan skit här för ett tag och sticker ut och springer. Så länge jag orkar. Eller nej föresten, jag ska spring tills jag inte orkar alls längre. Då har jag en klar anledning att lägga mig ner och vila. Och då förtjänar jag en god kvällsmat.

Jag älskar min mamma, men det är ensamt att sitta här när hon jobbar. Det blir inte mycket sällskap när man inte kan hitta på nåt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback