trots allt

Trots att jag är fruktansvärt trött
trots att jag har ont i varenda muskel i min kropp
trots att jag inte hinner med mina vänner alltid
trots att jag knappt ser nåt dagsljus
trots att jag ibland hatar hur jag ser ut
trots att jag ofta är rädd och ibland känner mig ensam
trots att jag glömmer och tappar bort
älskar jag ändå det liv jag lever och den jag är
trots allt.

Så fort jag slappnar av ett ögonblick, håller inne, låser ute allt jag borde ha gjort eller borde göra i just det ögonblicket, eller glömde göra - inser jag att jag egentligen är lycklig. Jag gör fortfarande exakt det jag vill göra och jag älskar det och jag kommer att bli bättre och bättre på det tills jag vinner!

Det handlar om konst. Konst ska, bör och måste beröra. Då krävs det att den konstskapande låter sig beröras.
Jag andas in djupt varje morgon och försöker ta in världen med öppna ögon och öppet hjärta.
Världen är full av under. Man måste bara tro på dem och tillåta sig själv att se dem.
Trots allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback